Februari

0kommentarer

Överskattar alltid den här månaden. Tänker att det börjar närma sig våren, att allt ska vara lätt och enkelt. Skiver i min kalender med fina färger, intalar mig att allt bli enkelt snart.

Biter hål i kinden. Vrider och vänder mig i sängen vid 23.57. Byter kudde och vänder några gånger till. Klockan ringer 08.00 nästa morgon, men jag vaknar inte förän klockan 08.54 då mina alarm har ringt minst 40 gånger. Tar mig motvilligt upp ur sängen och in på toaletten. Blir arg, det är ju inte ens svårt att stänga toalettlocket efter sig. Fast det kanske bara är jag som tycker det är en enkel grej.
Skriver, skriver, skriver dagarna i ända. Antecknar saker som jag måste minnas. Kunna till tentan. Lär dig, läs mer, viktiga strukturer, föreläsningar, organ, plugga mer. Ger upp och ritar arga ögon som stirrar på mig från pappret.
Intalar mig att allt blir enkelt snart. Torkade idag ett skåp i köket eftersom det var något som runnit ner för det och lämnat ett brunt märke. Verkar som att det bara är jag som bryr mig, torkade upp det och åt tyst på mitt rum. Om en vecka flyttar jag till Flogsta, tror det blir bra. Ser fram emot att ta hand om min egen smuts och ha matchande (och rena) teskedar att röra om i morgonkaffet med.

Februari, förlåt för att jag inte tycker om dig. Inte just nu i alla fall. Man hoppas på tecken från våren. Inte minsta viskning. Istället en blygrå himmel och snö som faller men snart blir till slask. Kan det inte bara vara maj och allting är ljust, bra och enkelt. Fast det där med enkelt kan vi nog stryka hur som helst, oavsett månad.

Kommentera

Publiceras ej