When your days are long

2kommentarer

Hej!

Kom hem från skolan för en timme sen ungefär och klockan är nu 18.18. Jag kan ju inte direkt påstå att jag älskar måndagar. Dagen gick långsamt eftersom jag hade två håltimmar. Inte okej. Somnade faktiskt när jag försökte läste religonen, så kul var det.

När kemin skulle börja så ringde min telefon och det var någon kille som sa att jag varit med i företagets kundundersökning eller liknande. Så blablabla, de vill visa sin uppskattning för att jag var med, blablabla, du får en matcheck så man kan äta för två personer var som helst och betala endast för en. Jaha, det lät ju najs tänkte jag. Han babblade på och sa att de skulle skicka med några kapslar som innhöll något som absorberade 28% av fettet när man äter? 2 veckors förbrukning för endast 70 kronor och det skulle vara värt 240. Min lektion hade redan börjat och jag tänkte ju att matchecken var trevlig så jag typ "jaja" och han sa att ett paket skulle skickas osv. Stressad tjej som nyss köpt... tabletter? Nej, det blev bara tokigt. Så nu måste jag få tag på företaget och avbeställa. Han sa i alla fall att det var 14 dagars ångerrätt så det var ju bra. Men jag är ju inte ens 18 så de får egentligen inte sälja till mig? Nä, nu blev det bara tok.

I lördags var jag ute och gick
runt Säby när jag såg något konstigt hänga i en buske. Det såg ut som två pass och ett upprutet förvaringsskrin. Jag blev lite nervös, skulle jag kolla eller bara gå vidare. Jag visste inte vad jag skulle göra och körde på ett samtal till den allvetande mamman. Hon tyckte att jag skulle ringa och tipsa polisen, så det gjorde jag. Fick plocka ner passen och ange personnr, beskriva plats osv. Låg massa små smyckesboxar utspridda också. Så hon i luren sa att det skulle komma några och plocka upp grejerna, så jag kunde gå vidare för det kunde dröja innan någon kom. Hon tog mitt namn och nummer ifall de skulle behöva vidare beskrivning till platsen. Så jag gick hem och väntade spänt på att det skulle ringa. Efter någon timme ringde en polis om beskrivning så jag förklarade och det lät som om han förstod var jag menade. Mamma ringde strax efter och frågade om jag skulle med ner till centrum och då blev det stressigt. Så stressigt att jag glömde telefonen hemma. Så när jag kom hem hade jag två missade samtal från okänt nummer, alltså polisen. Hoppsan...

Alldeles för dramatiskt för mig. När jag dessutom var nere i centrum hittade jag en fin stickad tröja på myrorna som var typ precis en sån jag letat efter. Enda problemet var att den var dyr, 285 för en begagnad tröja? Men jag ville verkligen ha den så tog mig fram och skulle betala. När jag knappade in koden stog det 90 kronor på skärmen. Med en påse borde det ha blivit 290, inte bara 90. Så jag fick lite panik för killen i kassan hade antagligen slagit fel. Visste inte hur jag skulle göra. "Ursäkta, men nu betalar jag 200 för lite"? Haha, nej han sa inget så det gjorde inte jag heller. Inte så fattig men nu har jag dåligt samvete. Jag får väl gå ner och ge lite kläder i gåva för att kompensera.

Är ensam hemma igen,
så det blir väl till att laga lite mat nu. Blir så tills fredag då mamma kommer hem. Skönt, men det lär väl mest bli nudlar. Haha, ungkarln.
Pusshej.

2 kommentarer

Balinesen

01 Dec 2011 15:19

Alltsa gud vad jag skrattade nar jag laste det har inlagget!!! Alskar dig fiski!

Lina

02 Dec 2011 15:18

Aaaah din lilla.... Balines! Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig. Typ. Pussiiiis!

Kommentera

Publiceras ej