23-08-2010

0kommentarer

Ojoj, vilken bergochdalbana jag lever i.
Idag började det sämst. Kom till skolan tio minuter innan vi började och hade ingen aning om var jag skulle vara. Fick panik mer eller mindre. Tänkte att jag skulle lämna in några uppgiftspapper innan också. Gick till receptionen, men de papprena skulle min klassföreståndare ha. Happ. Hitta Thomas. Inga svårigheter alls. Nästan. Hittar inte dit så blir lite hetsigare. Känner inte igen hälften av alla i min klass så jag visste inte vem jag kunde fråga. Jag hittar inte Thomas MEN klassrummet vi skulle ha fysik i. (Drygt att jag redan läst fysik och kemi A, som de ska läsa nu. Håltimmar mitt på dagen, underbart) Sitter därinne, som ett fån igen. Jaja, jag känner mig sjukt dryg och jobbig. Blabla, nästa lektion. Säger typ 2 ord. Sen blir det lite bättre, jag får en möjlighet att prata. Skönt. Hade engelska B sista lektionen, det är najs! Sen gick jag till en av två klassföreståndare, Thomas, och överklagade att jag skulle ha Ragne som mentor. De två klassföreståndarna delar på klassen.
Thomas=Rolig kille, påminner om Plato sååååååå mycket!
Ragne= Lite udda äldre man. Halvlångt, tunnt och vågit hår med HÄLFTEN av det i en tofs.
SÅÅÅÅÅ jag fick byta efter lite "men Thooooooooooooooomas, jag har ju inte Ragne i några ämnen....!"
Sammanfattningsvis slutade min dag bra!

Idag saknade jag klassen och Sundsvall mer än någonsin. Satt där, tyst, och tänkte på hur de hade samling igen, kanske mentors med Pia. Det kröp i kroppen. Kunde inte direkt fokusera på fysiken eller kemin. Hade redan läst båda kurserna, och så räknade jag fel i en uppgift. SKÖNT. Braaa Lina!

Kommer KANSKE hem till helgen! Hur najs hade inte det varit?

Gonatt, hoppas ni har det bra i Sundsvall.

Kommentera

Publiceras ej